Sometimes I get lost in memories...
Sometimes I go down to the basement and dig out old baby albums. When I do such a thing, I feel a bit sentimental, and I wonder where all the years went?
Well, you have heard the story before, time and again; A baby is born, she's little and cute, she gets bigger, she's a school girl, she's a tweenie, she's a teenager...*
I will continue my "look back" now, and with that I will take you almost fifteen years back in time.
It was fun being pregnant, at least up to the 33rd week of pregnancy (the pic is from week 30). In the 33rd week all my problems started: pre-term contractions and later on, pre-eclampsia. I was big as house in the very end of my pregnancy...
Karolina is two weeks old in this picture...
This stroller, a Brio Finesse straight from Sweden (gift from my parents), made people here in the US turn their heads. We got so many comments on it that we called it the Cadillac of strollers. Peter is out for a walk with the little one in this picture, and he was proud!
So cute, ten days old!
Around three weeks old...
The first real smile came around the five week mark...It was a lovely sight...
2 months old. On the day!
When Karolina was around 9 weeks old it was time to go to Sweden for the very first time...
Precious little precious little diamond...
Ah, and OHHHH!! So cute! Here is my aunt, my mom and my dad with Karolina.
With her morfar (my dad) at almost three months old. She was moffa's girl from the moment they met.
Exactly three months old, on the dot! At three months, I thought everything turned around. Karolina cried almost every evening while she was a very little baby. She could scream from 19-23. Not so fun, it did not happen every night, but it happened often, the evening crankiness. At three months old it stopped, like magic. It was like turning on a dime, and everything became easier for the whole family
. The three months mark is magical! This is when they turn from infants to babies...
Sleeping like a baby...
And, I hope you have enjoyed this little trip down memory lane. I might continue with the baby pictures some other time in the near future. I so enjoy digging them out.
I hope you will have a great Tuesday!
* All my blogging friends that just had babies; DO enjoy! Time flies way too fast. Try to capture "everything", it is so easy these days with the digital technique. The first three months are a bit rough. It is is not so easy to be a new mom, but everything will fall in to place. Oh it so will!!!
Sometimes I go down to the basement and dig out old baby albums. When I do such a thing, I feel a bit sentimental, and I wonder where all the years went?
Well, you have heard the story before, time and again; A baby is born, she's little and cute, she gets bigger, she's a school girl, she's a tweenie, she's a teenager...*
I will continue my "look back" now, and with that I will take you almost fifteen years back in time.
It was fun being pregnant, at least up to the 33rd week of pregnancy (the pic is from week 30). In the 33rd week all my problems started: pre-term contractions and later on, pre-eclampsia. I was big as house in the very end of my pregnancy...
Karolina is two weeks old in this picture...
This stroller, a Brio Finesse straight from Sweden (gift from my parents), made people here in the US turn their heads. We got so many comments on it that we called it the Cadillac of strollers. Peter is out for a walk with the little one in this picture, and he was proud!
So cute, ten days old!
Around three weeks old...
The first real smile came around the five week mark...It was a lovely sight...
2 months old. On the day!
When Karolina was around 9 weeks old it was time to go to Sweden for the very first time...
Precious little precious little diamond...
Ah, and OHHHH!! So cute! Here is my aunt, my mom and my dad with Karolina.
With her morfar (my dad) at almost three months old. She was moffa's girl from the moment they met.
Exactly three months old, on the dot! At three months, I thought everything turned around. Karolina cried almost every evening while she was a very little baby. She could scream from 19-23. Not so fun, it did not happen every night, but it happened often, the evening crankiness. At three months old it stopped, like magic. It was like turning on a dime, and everything became easier for the whole family
. The three months mark is magical! This is when they turn from infants to babies...
Sleeping like a baby...
And, I hope you have enjoyed this little trip down memory lane. I might continue with the baby pictures some other time in the near future. I so enjoy digging them out.
I hope you will have a great Tuesday!
* All my blogging friends that just had babies; DO enjoy! Time flies way too fast. Try to capture "everything", it is so easy these days with the digital technique. The first three months are a bit rough. It is is not so easy to be a new mom, but everything will fall in to place. Oh it so will!!!
Comments
karolina är sig lik från bebisbilderna, helt otroligt!
och vilka otroligt fina kostymer de hade i musikalen. jag kan tänka mig att det var en föreställning som heter duga.
din blogg är en av orsakerna till att jag fallit för hortensian. nu har jag köpt två plantor själv, men har inte satt ner dem i jorden än, tror det är för kallt här ännu, men jag längtar redan efter blomningen!
här har det varit varmt och skönt i några dagar, men nu ska det visst bli litet svalare igen. det gör egentligen inget, för jag borde börja baka till studentkalaset, och är det halvkallt ute, kan man med gott samvete stanna inne ;)
kram och må så gott!
Blev mycket förtjust i vagnen. Jättefin. Det syns lång väg hur stolt pappan var/är.
Nu vill jag snusa på en bebis..:)
KRAMAR!!
En riktig nostalgitripp för din del:). Det är när man tittat bakåt som man inser att tiden har gått...
kramar!
TACK!!
VAD glad jag blir!!
Det är ju så roligt att skriva dessa inlägg så det är kul om de uppskattas :-)
OO vad roligt att jag fått dig att köpa hortensior. Jag älskar dem!!
OCH jag tycker att de är tacksamma!!
Hoppas att de ska trivas hos dig!
Ja, föreställningen satsades allt på. Så proffsigt och så kul att se!!
Allt de gör på skolorna inom theatre arts är toppklass!
Så du tycker K är sig lik., DET tycker jag med :-)
TACK för att du läser!!
Kram!!
Bettankax:
OOO, vad KUL att du säger det!
TACK!!
JAPP, bilden blev lite konstig. Jag ser större ut än jag var i v.30, men stor VAR jag. OCH stor var hon. Hon kom i vecka 38 prick och vägde 3,700.
Usch slutet var inte kul...
OOO den vagnen var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ FIN!!! Det var en kombivagn som man sen gjorde om till sittvagn.
Den var som en dröm!!
DET tyckte "alla".
Kram!!!
Karin:
TACK!
OCH ja, det gjorde hon, liknade Peter. OCH liknar!!
Ibland undrade jag vem mamman var? ;)
Ja, en riktig nostalgitripp. Jag kanske tar tag i den igen...från babyåret.
KRAM!!!
StrandMamman
StrandMamman
TACK vännen!
Jag hade ju er nyblivna mammor i tankarna medan jag skrev detta också!
Det är så länge sen för mig nu, men när jag tar fram bilerna sätts jag i ett underligt tillstånd. den där första tiden glömmer man inte.
OCh du är där! FAST, visst är det SKÖÖÖNT när de lämnar de första tre månaderna, kan inte påstå att jag gillade den tiden sådär jättemkt. Mest oro, skrik och ängslan...
Idag hade jag förmodligen varit såååå mkt coolare...
Strandmamman:
TACK!!!
Nostalgi är KUL!
OCh Brio Finesse var en underbar vagn, om än tung. Vi kallade den Potemkin också!
men fiiin var den!
ja, nu fyller min flicka snart 15. fattar NOLL!!
HAHA, ja det blev kläder där...fniss. Inser hut dockigt och pastelligt jag klädde K, men det var ju så roligt!!!
KRAMAR och tack för att du gillade!!
Jättefina bilder på Karolina!
Tack för att du vill visa! :-)
KRAM!
OCH tack för din varma och fina kommentar!
SÅ glad jag blir!
GUD så vettigt det du läst låter! jag säger bara JA och AMEN till det!! Jag tycker de första tre månaderna var tuffa! jag var ju helt ny i gamet, Peter också och så lilla K, såklart...
K hade ngn slags kvällskolik, och det var inte kul.
Hon grät fem kvällar av sju. Så fort Peter kom hem från jobbet började det, och sen när hon var tre månader var det som om en annan unge kommit. Otroligt!!
Ja, det där som den barnmorskan sagt tror jag stenhårt på!
TACK SALTIS!!!!
Massor med kramar!!!
Kraaam!
Karolin är sig lik,man känner igen henne på bilderna som liten.
Kul med en tillbakablick!
Kram
TACK!!!
Ja, nog flyger åren och det ser man genom sina/sitt barn.
Själv kanske man inte "känner av det" lika mkt.
ja, från baby till 15 (om en dryg månad). FATTAR NOLL!!
Hmmmm...barnvagnar tänker jag inte på så mkt längre, men jag TROR att de blivit mer lika. De är sportigare nu, och andra modeller än de gamla klassiska.
kram!!
Katta:
TACK!!
Nu funderar jag verkligen på vart åren gick.
det gör jag hela tiden...
fniss...
KUL att du tycker att hon är sig lik.
OCH tack för att du gillade inlägget.
Kram!
Huggies!
Vilken sötnos, bedårande söting hon var redan som sprillans ny!! Adorable!!!
Ja, den första tiden är tuff. Kanske på olika sätt för olika föräldrar men nog tror jag det är tufft för alla och tar tag att landa i allting. Vet att du flera gånger sagt det där med tre månader, nu skriver du igen hur det faktiskt vände och var som en annan unge. Det kan vara skönt att veta för en newbie, att det BLIR annorlunda och bättre. Samtidigt, som du säger, njuta av allting, allt det nyfödda och lilla för snabbt försvinner det.
Låter jättejobbigt med kvällskoliken din lilla prinsessa hade, oerhört påfrestande. Vi har haft några riktigt dåliga dagar och kvällar nu och det känns...
Alla perioder har sin charm, så försöker jag tänka när jag känner nostalgin ta över. Man skulle ju inte vilja fastna i nån fas egentligen, nån fas, hur fin den än är. Det roliga är ju nog att se hur en människa växer fram, utvecklas, förändras, bli större, vuxen osv. Få ta del av allt det och njuta av alla nya faser. Så får man tänka, för jag kan bli nästan lipis redan nu att tänka att vips så har åren gått och så flyttar vår lilltjej hemifrån...
Hoppas din tisdag fortsätter fint!
KRAMAR!!
Och du, vad STOR du var! Förstår att det var en stor tjej som kom ut fast jag slår dig för vårt äldsta som vägde 3940 men så är han 194 cm idag oxå!
Huggies, Lisa
Fina minnen!
Ha det bra. Kram Kicki
Jag kom just på att jag har inte en endaste bild på mig med stor mage. Inte en enda. Hmm. Dumt. Varför fattar jag inte alls.
Kanske för jag var så anti att vara med på bild. Säkert så. Då. För kamera har alltid funnits.
Åhh att ungar måste bli stora och flytta hemifrån. Men nu finns ju lilla Amli. Tjohoo. Snart ska vi nog ses och jag ska pussa på na(na=henne på gammelhalländska)
Kram
/Susanne
Kramen
TACK!!
Vad gulligt sagt av dig.
Jo, vi är sammansvetsade efter alla dessa år.
Ja, de stora blå föddes hon med.
TACK för gulliga ord!!
Kram!!
Anna:
DET var ju lite kul :-)
Roligt att spela på nostalgisträngen!
Huggies!!
Elisabeth:
Tack, roligt att du tycker det. DET tycker ju jag också :)
Awwww....
JAG kan förstå det, faktiskt!
DU är där just nu! Mitt i det! I början av en härligt lång resa (som känns kort).
OH ja, det vänder och går från spädis till bäbis vid ganska exakt tre månader. DÅ blir det bättre. Rubbet. Iaf var det så för mig, men visst är vi alla olika.
Att landa i en mammaroll är inte lätt, det tar sin lilla tid.
Har en känsla av att det är totalt annorlunda med andra barnet, men eftersom jag inte har ngt sådant så vet jag inte, men jag tror att det är lättare på alla plan.
Kvällskoliken, eller vad det var, var INTE kul. K var som en glad ängel varenda morgon, och under dagen för det mesta, men på kvällen var det kört. SKRIIIIIK!!!
Det gick över exakt vid 3 mån! Så blir det lite kvällskinkighet för Stella så vet du att det går över!
Exakt, hur gulliga de olika faserna under barndomen än är så vill man att det ska gå framåt. Men tiden skulle kunna lugna ner sig lite...
Jag har tre år kvar med K hemma, sen är det college. DEN tanken svindlar...
KRAM och tack!!!
Helena.
TACK!!!
OCH så tiden som flyger. Tänker på din A som tar studenten i sommar...MÄRKLIGT :-)
Kram!!
Brysselkakan:
DET är så roligt att gräva ner sig i minnen och se gamla bilder etc...
Visst var jag stor, även om den där bilden ljuger lite. den blev lite märklig då jag förstorade den...Jaja...Men STOR var jag. De trodde att hon skulle vägt över 4 kilo om jag gått tiden ut. Hon föddes i v.38 prick.
Ja, du fick också en stor baby. Karolina är inte stor idag, tvärtom. På gott och ont...
Thanks!
Big hugs!!
Kicki:
Tiden f¨r så fort. Skrämmande.
Men kul med återblickar är det.
Kram!
Suz:
TACK!
Vad glad jag blir.
Men att du inte har ngra magbilder på dig själv. Tråkigt så här i efterhand. Förmodligen var det som du säger att du inte ville plåtas :-)
Ja, nu har du lilla Amli att glädjas över. Na säger man i Stockholm om henne också :-) Om man snackar fort och brett på Sthlmska,HIHI!!
KRAM!!
I KNOW!!! :-)
Jenny:
TACK!!
OCh ja, visst är det lite vemodigt. Att det är!
Kram!!
Håller med om att Isolde inte är spädis längre. Nu vid fyra månader och det började redan för några veckor sedan, så känns hon mer som man föreställer sig en sex-sjumånaders. Hon vill liksom öva och sitta nu och allt! Kul men samtidigt vill jag stanna tiden! Karolina såg förresten så stor ut där hon sitter i soffan, alltså äldre än tre månader. Mognare, inte större i vikt alltså.
Isolde har ju haft lätta första tre månader en jag tyckte ändå det var skönt när den första månader eller två var förbi.
Min favvobild måste vara den av Karolina & din pappa. Helt underbar!
Kram
TACK!
Ja, visst var det lite av en kulturchock med vagnarna här. DET tyckte jag med. ALLA hade paraplyvagnar och FULA GRACO. Idag liknar vagnarna mer, bogaboo och andra som finns hemma finns här. Mer likt.
SÅ, 96 stod min Briovagn verkligen UT!!!
Isolde är i den perfekta bäbisåldern NU!! SÅ SÖÖÖT!!
NJUT!!!
Skönt att dina3första mån gick bra, det gjorde devälförmig med, men kämpigt var det ibland.
JA, jag tycker också K ser stor ut vid 3 mån i soffan. Hon var j uen rätt stor baby fram tills hon fyllde 1, så dalade det eftersom hon varit så kinkig med maten sen dess...
SÅ kan det gå.
Hoppas Isolde INTE kommer att strula med maten för det är INTE kul.
Camilla:
Ja, tiden går fort. OCh tack!!
Ja, jag gillar också bilden med K och min pappa!
KRAM!!!
TACK!!
Ja, nu är det snart 15 år sen!
Galet vad tiden flyger!!
OCH dyu tycker att vi inte förändrats. TACK och kram!!
:-)