Wednesday, September 09, 2009

1000

Morning Dearest Readers!!

Vet ni vad?
Detta är mitt TUSENDE inlägg.
Japp, idag är det 1000 som gäller.
Jag fattar det knappt själv.
1000 inlägg och ett otal, otal, OTAL kommentarer!
ALL from you guys!

JAG VET att jag tjatat förr om att det är NI som gör bloggen, läsarna, ni som kommenterar och kommer med feed-back. Ja, jag har babblat förr om att det är ni som är bloggens blod och vitaminer!
Men!!!
Det är ju så!
Utan er hade det inte blivit 1000 inlägg! Det är ni som får mig inspirerad, det är NI som får mig att skriva här på "Life in the Suburb!" fem dagar i veckan.
Utan er---Ingen blogg.
Easy as that.

TACK för att ni läser. Tack för att ni kommenterar mina inlägg. TACK för att så många av er mailar mig!
YOU are the greatest!

Och, vet ni---jag har inte tröttnat på att blogga ett enda dugg. Jag läser ibland hos andra bloggare att de stundom funderar på att lägga ner sina bloggar och gå över till 100% på Facebook istället.
DET tänker inte jag göra!
Nej, för Facebook kan aldrig, aldrig ersätta en blogg!
Facebook är kul, but it aint no blog!
Jag tycker, tvärtom, att det blir roligare och roligare att skriva här!

SÅ nu kör vi tusen inlägg till!
Många av er har hängt med här sedan jag började skriva denna blogg i maj-06. TACK för det!
Det är också så kul att få nya läsare som ger sig tillkänna i kommentarsfälten.

All right: mot inlägg 1,500 och sen mot inlägg 2000!
Häng med på färden!

Nu tar jag min ledbrutna kropp, mina stavar och sen ger jag mig ut på en stavrunda...AJ!!

Ha en fin onsdag, så här på det tusende!

54 comments:

Malde said...

1000 inlägg! Det måste firas på något sätt, tycker jag.

Själv har jag "bara" gjort 633 inlägg.

Kram och god fortsättning på nästa tusental!

Annika said...

Malde:
Tack!
Jag får fira med att ta i ordentligt med stavarna...
Hihi!
Ja, det är inte klokt att det är 1000. På ett sätt känns det som om jag just börjat skriva, på ett annat sätt känns det som om jag skrivit så länge...
Kram till dig!! OCh happy writing to you, too!!

Pernilla said...

Jippi hurra för dej Annika!! Är så glad att du orkar skriva i din blogg. Det är verkligen en rolig blogg att följa!! Så jag se fram emot måååånga 1000 inlägg till =)

Men du, stavar... hmm, är du ensam om det i usa eller? Jag tror jag aldrig sett nån iaf

Kram

Annika said...

Pernilla:
TACK vännen!
DET var roligt att höra!
Jo, nu fortsätts det skrivas!
OCH JA!! I AM pretty darn the only one som stavgår...
Fniss!!
Kram!

Taina said...

Vaaaaaaaaa? 1000 inlägg! Det var inte illa så PALJON ONNEA! (stort grattis) YSTÄVÅNI.

Jag är imponerad av att du håller dig så inspirerad och att du håller i med 5 inlägg i veckan med ett kortare sommaruppehåll. IMPRESSIVE!

Din blogg ÄR rolig att läsa. Du bjuder på dig själv så mycket och vi läsare får ju följa med dig överallt. Typ på kryssningar och Finland och allt vad det nu kan tänkas vara.

Med dina bilder och beskrivningar så är jag faktiskt med och då blir det ju lätt att kommentera.

Jag ser fram emot att få följa med på färden.

Tack för en UNDERBAR blogg Annika!

KRAMAR!!!!!!

Annika said...

Taina:
TACK!
Det har inte varit svårt att komma på ämnen...JO ibland kör man ju in i en vägg och får totalt hjärnsläpp, det ska villigt erkännas.
Men oftast går det SÅÅÅ bra.
Men, det är ju tack vare kommentarer som din som det är lätt att skriva också.
jag blir så GLAD!!!!!! TACK!!!
TACK!!!
Jättekram och tack själv för att du skriver en superblogg!!

Matildas fikarum said...

Inser hur fort tiden går. Jag började blogga 2005 och det känns som bara för någon månad sedan.

Erica Pettersson said...

Grattis till 1000 inlägg :)
Jag håller med om att kommentarer är det som till stor del håller en blogg levande.

Vad roligt att höra att du inte tröttnat på att blogga, eftersom att det här är min favoritblogg nummer 1!
Ser fram emot 1000 inlägg till :D
Jag började följa din blogg under hösten 2007.

Hoppas att du får en riktigt bra dag!
MVH /Erica

Mia said...

STORT GRATTIS!!!! Inte dåligt med 1000 inlägg! Jag skulle bli så ledsen om du slutade skriva för det är såå spännande att läsa din blogg. Du skriver bra, levande och roligt! Tack o kram!

Victoria said...

Ett STORT grattis på 1000-bloggsdagen!! Kramar/Vic

Anonymous said...

Grattis grattis för de tusen inläggen! Det låter nästan som en känd barnbok "Annika och de tusen blogginläggen" :D Snacka om att jag ligger i lä, 385 blogginlägg... ok att jag startade ett år efter dig, men ändå! Jag får verkligen ta och skärpa mig ;-)
Kram!!
PS Åskar det hos dig också?

Susanna said...

Congrats önskar Susanna i Zimbabwe!

Suzesan said...

Stort STORT Grattis Annika. Jag tänker så här att jag är glad att du har din blogg FÖR DEN ÄR SÅÅÅÅ BRA!!!Herregudihimmelen tusen inlägg.

Åhh neeeeej sluta inte aldrig och gå över till Facebook för jag har inte nåt konto där. Jag är med på färden till 2000-3000---->

Tack för du läser alla mina skogstokiga kommentarer. Haha.

Ha en bra dag

Kram
/Susanne

Anette said...

GRATTIS till tusen inlägg!! Din blogg är så rolig att läsa, och nu när jag har träffat dig "in real life" är det ännu roligare!
Ser fram emot de kommande 1000 inläggen!

Saltistjejen said...

STIRT GRATTIS!!!!!!
Tusen inlägg! respekt!!! :-)
Hoppas det blir minst lika många till. Fast helst ännu fler!
Kram!

Anna, Fair and True said...

Nä, FB kan inte ersätta bloggen! Det är ju liksom två skilda saker! Jag tror jag bara är uppe i 400 någonting trots att jag bloggat sedan 2005, måste kolla...

Desiree said...

Wow, tusen inlägg!!! Inte illa. Stort grattis. Du har ju en underbar blogg så det förvånar mig inte att du har massor med läsare här varje dag. Jag ser alltid själv fram emot att få kika in här hos dig och se vad du har haft för dig. Jag ser fram emot att fortsätta följa din blogg. Håller helt med om att Facebook faktiskt inte kan ersätta en blogg. Ha en underbar onsdag.
Det är underbart att ha bloggvänner som dig Annika. Det betyder mycket.

Kram på dig.

Anonymous said...

Vad tycker du om Facebook,nu när du varit med ett tag?

Grattis till 1000 inlägg:)

Oj,vad jag lärt mig mycket om det amerikanska samhället hos dig.

Annika said...

Matilda:
Det är läskigt faktiskt...
Yikes, det känns som om jag just började.

Erica:
TACK!
Jösses så GLAD jag blir!!
Jo, kommentarer bygger en blogg.
NU kör vi mot 1500 :-)
Kram!

Mia:
TACK snälla du!!
TACK!
Jag blir så glad!
Nu fortsätter vi mot nästa mål!
Kram!

Annika said...

Victoria:
TACK!!
KRAM!!

Petchie:
Tack, vännen, tack!!
What, blir förvånad över att du skrivity så "få" inlägg! Tycker du är en aktiv bloggerska! fast ibland sitter man nog och önskar att du ska uppdatera ;-))))
Stor kram!!
PS, ingen åska...bara gråväder, fast varmt.

Susanna:
VÄLKOMMEN!!!!
KUL!! TACK!!!

Annika said...

Suz:
TACK min vän!!
VAD roligt att du gillar min blogg!
I love dina "skogstokiga" kommentarer!!!
OCH jag är så glad att jag hittat din blogg också!!
FB får du kanske ta o hänga med på, men det kan aldrig slå en blogg!
KRAMAR!!


Anette:
TACK!!!
Ja, det vAR SÅ KUL att ses IRL!
Ska vi inte ses på Tysons eller Fair Oaks ngn dag??
KRAMAR!!

Saltis.
TACK GULLIS!!!!
Jag blir så glad!!
Stor kram!!!

Annika said...

Anna FT:
FB är kul, men den kan aldrig ersätta en blogg. NO WAY!
Och du har bloggar längre än jag!!
Get busy, Anna, get busy ;-)))))

Desiree:
HAHA, du är aldrig på FB va? Jag har försökt adda dig som kompis nu ett bra tag, men jag antar att du aldrig kollar din sida, fniss...

TACK, min kära vän!! Jag blir så glad över det du skriver här. Jätteglad!
Jag är så himla glad att jag hittade din blogg också. Minns när jag började se Alabama dyja upp på min sitemeter, och sen började du kommentera, och så hittade jag din blogg.
Underbart!!
Amen till det du skriver om bloggvänner, oc IRL!!! AMEN!!!

Jättekram!!!!

Ano:
TACK för din kommentar.
OM du bara visste så glad jag är över att kunna ge ngn insikt i det amerikanska samhället!! SÅ roligt att kunna göra det, och så roligt att DU läser...

FB...ja, det är kul, men herregud, man är ju inne typ ngn minut och sen är det inget mer.
Som sagt, bloggar rule, men FB är ett slags litet komplement!!

TACK för att du läser!!

Anonymous said...

Grattis Annika!!
Om sanningen ska fram - Tröttnar du aldrig på att kommentera? :-)

Kramar från Anette (som har namnsdag idag!!)

Annika said...

Anette:
TACK!
Kommentera? På andras bloggar? Eller svara på kommentarerna här?
Nej, det gör jag inte...
Faktiskt, ärligt inte, det är ju det som gör ATT blir en dialog, och den dialogen gör bloggen levande.
Tröttnar inte på att kommentera andras bloggar heller. Det blir ju som ett stort community. Kan tänka mig att det är svårt att förstå för en icke bloggare...
Men bruden, GRATTIS till dig idag...JAG såg det i min dagbok igår att Anette har namnsdag idag!!
HIHI"!
Hoppas maken uppmärksammat!!
STOR kram!!

bettankax said...

GrattisGrattis! Härligt att höra att du inte har en tanke på att sluta eller göra uppehåll. Saknar dina inlägg tillräckligt under sommaruppehållet..;)!kram

Lena said...

Grattis! Visst är det ofattbart! Tusen inlägg är ju väldigt många.
Jag är så glad att du skriver.

StrandMamman said...

Ser fram emot inlägg nr 2000 om nåt år!!!

Kramar, kramar från "377" :)

anna of sweden said...

Wow! Grattis!

Har inte hängt med från början - men ser fram emot att följa med på de kommande tusen! :)

Elisabeth said...

Håller SÅ med dig om Facebook vs bloggar; Facebook kan verkligen ALDRIG ersätta en blogg, det är ju en helt annan sak. Det går väl inte att skriva blogginlägg på Facebook? Eller det kanske det gör? Nå, bloggar är ändå roligare. :D

Grattis till 1 000 inlägg!

Tankevågor said...

Varmt grattis till dina 1000 inlägg!!! Jag är så glad att jag hittade dig och din blogg. Har lärt mig mycket om USA och fått en vän på andra sidan det stora havet. :-)

Håller med dig till fullo om kommentarer....vet att vi tycker lika där. Det är ju ens läsares kommentarer som gör hela bloggen. Den kommunikationen som blir där är så givande.
Alla dessa underbara människor man lärt känna antingen i bloggvärlden eller både det och irl har varit helt fantastiskt. :-)
Även om jag inte har tid att vara så flitig med mina inlägg känner jag att bloggen är en del av mig. Har ibland haft tanken att sänka den...men faktiskt NEJ....tankevågor överlever!! :-)

Du vet att här hänger jag med och ser fram mot alla år av inlägg som kommer.

Kraaaaam!

malou said...

Wow, gratulerar! Jag håller fullständigt med dig, Facebook är kul, men det an aldrig ersätta att skriva blogg. OCH få kommentarer! Jag får inte så jättemånga, så de jag får blir extra uppskattade. Men jag är inte så jättebra på att kommentera själv,fastän jag läser och gillar det du skriver. Gläder mig åt de nästa 1000!

Kerstin said...

Stort grattis till 1000, Annika! :)
Vad kul!
Det är väl inte så konstigt att folk läser din blogg. Det är ju kul att följa dina öden och äventyr i det stora landet i väster. :)
Ha en finfin dag.
Kram

Emmama said...

Grattis på jubileumsdagen! :)

Lia said...

Wow Annika! 1000 inlägg, det är grymt ju! Tack för att du aldrig tröttnar och för att du redan nu kan lova oss att vara vår vän i ytterligare 1000 inlägg =)) Jag hejjar på och njuter av allt du skriver, såd et så. Hur känns det nu, men skolan som gått igång och allt? Massor med kramar från Lund (än så länge, haha)

Suzesan said...

Reflektion till Londongirl

Det var så fint det där Tankevågor överlever. Så sant!!

Kram
/Susanne

Lullun said...

Grattis till de 1000 och lycka till med de flera 1000 kommande!!

Visst är det sant; FB kan inte ersätta en blogg, och själv kan jag inte heller se mig som trött på att blogga (även om tiden så klart kan tryta i perioder)!

(Min bloggpaus var ju tyvärr ofrivillig, då jag ju blev förföljd och hotad (på mitt liv t.o.m) - dock inte relaterat till bloggen, men den blev ju ett sätt att komma åt mig. Och på många sätt så känns det som om jag, pga det att jag tvingades pausa, blev extra bestulen på det halva året - då mycket tid gick åt till det omkring hoten, både rent praktiskt, med polis, advokat och dokumentation, och rent mentalt. Och utan bloggen blev det ju heller inte fört "dagbok" på samma sätt över allt det roliga som ju också hände, och saker och ting kändes mindre viktiga att dokumentera med kamera osv. Det blev liksom till en ond cirkel på något sätt, mitt upp i allt det andra tragiska. Oj, nu babblar jag visst iväg. Detta skulle ju vara en grattiskommentar ju... ;-))

kalaslotta said...

Kör på! Jag har inte varit med alla tusen men jag fortsätter gärna!

Miss Marie said...

Grattis! :) Hoppas att det blir många fler 1000 inlägg i framtiden! :)

Visst är FB kul, men det är ju inte alls som blogg! Så keep up the blogging! :)

Annika said...

Bettankax:
Gullis! TACK! Jodå, jag fortsätter med glädje!
Kram!

Lena:
TACK!
Jo, tusen känns mkt, faktiskt...
Nu kör jag på!
Kram!

Stranmamman:
TACK!
Ja, on ngra år kanske :-)
Kram!

Annika said...

Anna.
TACK!!
Ja, häng med på de nästa tusen :-)
Kramis!

Elisabeth:
FB går man in och ut på under ngra minuter. Det kan aldrig ersätta en blogg. Man kan ju bara skriva 160 tecken...
NO, NO...det är ett komplement till en blogg, kanske? Men det kan aldrig ngnsin ersätta the real thing.
Bloggar rule!!
TACK, nu går vi mot 1500 :-)

Londongirl:
TACK!
TACK vad glad jag blir över att bloggen lärt dig lite om the US. TACK!!
Visst är kommunikationen viktig i en blogg. Kommentarer är A och O, och det är inte svårt eller jobbigt att svara på dem, eller kommentera hos alla.
Det blir ett community, nya vänner.
Ja, tänk så många vänner man fått genom bloggen---otroligt!!!
SÅ glad att du INTE sänker Tankevågor. VAD ledsen JAG hade blivit då!!

Kramar i massor!!

Annika said...

Malou:
TACK snälla!!
TACK!
Nej, FB kan aldrig bli till det en blogg är.
TACK för att du läser här.
Stor kram!!


Kerstin:
TACK, så himla gulligt sagt!
Blir jätteglad.
Kramar!!!

Emma:
TACKAR!!!

Annika said...

Lia:
TACK min vän!
TACK!!
Ja, det är ett sant nöje att skriva här!
SÅ jag är bara så innerligt glad att DU hänger med på färden!!
Kramar i massor!!

Suz:
DET var det!
OCH jag är superglad att Tankevågor verkligen överlever. Hade saknat den grymt annars.
KRAM!!

Lullun:
Tack sja du ha!!
Visst är det kul att blogga, och det kan aldrig mäta sig med FB...

Men Lullun, så hemskt det där är som DU berättar.
jag vet ju att du lade ner din blogg i en hast, men jag visste inte VAD det berodde på. SÅ otäckt, så vidrigt.
Men nu är allt bra alltså?
Vet du, jag här av mig via FB!!

Kram!!

Annika said...

KalasLotta:
TACK!!
KUL, häng med på färden!!!

Marie:
TACK!! KUL att du hänger med!!
Stor kram!!

alegni said...

jag ska absolut hänga med! det är intressant att följa med hurdant liv ni lever over there. så lika men ändå så olika...
kram o grattis till dina tusen inlägg!

Annika said...

Ingela:
TACK, så jättekul att du hänger med på den forsatta färden!!
Ja, så lika och ända så olika. DET är sant!!
KRAMAR!!

Jemayá said...

Grattis!!! Det verkar som om vardagen igen en gång slukar min bloggtid, trots att jag trodde det skulle bli annorlunda i vinter. Tittar in då jag har en stund och skriver själv troligen mest bara på veckoslut (synd, då tar ju nästan alla andra bloggare paus :( - men så har jag nästan alltid varit "kärringen mot strömmen" suck. ) Har tänkt mycket på detta med bloggande - man skulle ju tycka att när man hållit på i flera år så skulle inget mera finnas att berätta - men så funkar det ju inte, varje dag är unik, det märker man ju med bloggandet! Sen kommer det ju att bli en otrolig infokälla för en själv om flera år (bara allt hållits kvar på nätet!)! Kram och happy blogging till 2000!

Marianne said...

Märkligt, jag tyckte att jag skrev en kommentar här, men det kanske bara var i drömmen?

GRATTIS till 1000! Hoppas på många, många tusen till!

Men hur ser du antal inlägg? Jag har försökt hitta det hos mig, men jag kan inte?

Sen kommer jag inte ihåg vad mer jag skrev.

KRAM!

Annika said...

Jemaya:
Helt Ok att vara kärringen mot strömmmen. Vi som bloggpausar och datorpausar på helgerna ser vad du skrivit på måndagen...
man ska blogga när man känner för det!
Visst, det är märkligt att man får ideer till nya inslag hela tiden...Men det får man.
1000 ja...
TACK, det är kul!!

Marianne:
Bloggarnas märkliga värld, I guess...Ibland försvinner kommentarer ut i tomma intet.
TACK, det har varit kul att skriva dessa inlägg...DU ser siffran då du du loggar in på din dashboard. Där står hur mpnga följare du har (vilket jag inte har ngn lust att lägga ut på bloggen fö, vet inte varför... jag e knäpp kanske? fniss) och efter det står det hur många inlägg du skrivit...
KOLLA!!! DET är kul att keep track a bit...

KRAM!!

Marianne said...

Aha! Det är där det står. Jag har bara sett hur många följare det är. Jag vet inte heller varför, men jag vill inte heller lägga ut det av någon märklig anledning.

KRAM!

Annika said...

Marianne:
Tjaa...vi kanske tycker det är lite onödigt...??? varför ska man göra det lixom?
Fast det är nog bara du, jag o ngn till som inte gör det...
Jättekram!!

Jemayá said...

Kommentar till detta sista - har man 50 kommentarer så behövs det ju inte, men har man som en stackare som jag, bara max 10 kommentarer undrar man ju ibland - läser inga andra?! Då känns det bättre att i varje fall se att andra också läser, men av någon orsak kommenterar de inte. Dessutom ville jag se varifrån kommentarer kommer - hoppades att hon som jag ville komma undan inte skulle hitta mig. Nu är det ingen skillnad mera, Ds pappa flyttade isär från sin sambo i vår, så jag behöver inte bry mig om mera om hon läser mig eller inte, tror inte hon kan skada mig mera. Jätteskönt!

Annika said...

SKÖNT!! GUD så skönt!!
Vilken lättnad för dig!
nu kan du koppla av.
Ja, kom ihåg att man alltid har många fler läsare än kommentatorer!! Du hr ju sitemeter och kan därigenom se vilka du har! DET är bra!!
Det är värre när kommentarerna haltar under show and tell tycker jag...då blir man lite betänksam...
kram på dig!!

Jemayá said...

tack för att du ännu kommenterade såhär långt nere också :) - kram och trevligt veckolsut!!!! - slut :)

Annika said...

Jemaya:
Jagförsöker...ibland är det svårt att veta vem som kommenterar så här långt bak...Måste nog aktivera att jag får mail på inlägg som är äldre än 7 dagar :-)
Hoppas allt är bra!
Kram!