Morning Dearest Readers!!
Vet ni vad?
Detta är mitt TUSENDE inlägg.
Japp, idag är det 1000 som gäller.
Jag fattar det knappt själv.
1000 inlägg och ett otal, otal, OTAL kommentarer!
ALL from you guys!
JAG VET att jag tjatat förr om att det är NI som gör bloggen, läsarna, ni som kommenterar och kommer med feed-back. Ja, jag har babblat förr om att det är ni som är bloggens blod och vitaminer!
Men!!!
Det är ju så!
Utan er hade det inte blivit 1000 inlägg! Det är ni som får mig inspirerad, det är NI som får mig att skriva här på "Life in the Suburb!" fem dagar i veckan.
Utan er---Ingen blogg.
Easy as that.
TACK för att ni läser. Tack för att ni kommenterar mina inlägg. TACK för att så många av er mailar mig!
YOU are the greatest!
Och, vet ni---jag har inte tröttnat på att blogga ett enda dugg. Jag läser ibland hos andra bloggare att de stundom funderar på att lägga ner sina bloggar och gå över till 100% på Facebook istället.
DET tänker inte jag göra!
Nej, för Facebook kan aldrig, aldrig ersätta en blogg!
Facebook är kul, but it aint no blog!
Jag tycker, tvärtom, att det blir roligare och roligare att skriva här!
SÅ nu kör vi tusen inlägg till!
Många av er har hängt med här sedan jag började skriva denna blogg i maj-06. TACK för det!
Det är också så kul att få nya läsare som ger sig tillkänna i kommentarsfälten.
All right: mot inlägg 1,500 och sen mot inlägg 2000!
Häng med på färden!
Nu tar jag min ledbrutna kropp, mina stavar och sen ger jag mig ut på en stavrunda...AJ!!
Ha en fin onsdag, så här på det tusende!
Vet ni vad?
Detta är mitt TUSENDE inlägg.
Japp, idag är det 1000 som gäller.
Jag fattar det knappt själv.
1000 inlägg och ett otal, otal, OTAL kommentarer!
ALL from you guys!
JAG VET att jag tjatat förr om att det är NI som gör bloggen, läsarna, ni som kommenterar och kommer med feed-back. Ja, jag har babblat förr om att det är ni som är bloggens blod och vitaminer!
Men!!!
Det är ju så!
Utan er hade det inte blivit 1000 inlägg! Det är ni som får mig inspirerad, det är NI som får mig att skriva här på "Life in the Suburb!" fem dagar i veckan.
Utan er---Ingen blogg.
Easy as that.
TACK för att ni läser. Tack för att ni kommenterar mina inlägg. TACK för att så många av er mailar mig!
YOU are the greatest!
Och, vet ni---jag har inte tröttnat på att blogga ett enda dugg. Jag läser ibland hos andra bloggare att de stundom funderar på att lägga ner sina bloggar och gå över till 100% på Facebook istället.
DET tänker inte jag göra!
Nej, för Facebook kan aldrig, aldrig ersätta en blogg!
Facebook är kul, but it aint no blog!
Jag tycker, tvärtom, att det blir roligare och roligare att skriva här!
SÅ nu kör vi tusen inlägg till!
Många av er har hängt med här sedan jag började skriva denna blogg i maj-06. TACK för det!
Det är också så kul att få nya läsare som ger sig tillkänna i kommentarsfälten.
All right: mot inlägg 1,500 och sen mot inlägg 2000!
Häng med på färden!
Nu tar jag min ledbrutna kropp, mina stavar och sen ger jag mig ut på en stavrunda...AJ!!
Ha en fin onsdag, så här på det tusende!
Comments
Själv har jag "bara" gjort 633 inlägg.
Kram och god fortsättning på nästa tusental!
Tack!
Jag får fira med att ta i ordentligt med stavarna...
Hihi!
Ja, det är inte klokt att det är 1000. På ett sätt känns det som om jag just börjat skriva, på ett annat sätt känns det som om jag skrivit så länge...
Kram till dig!! OCh happy writing to you, too!!
Men du, stavar... hmm, är du ensam om det i usa eller? Jag tror jag aldrig sett nån iaf
Kram
TACK vännen!
DET var roligt att höra!
Jo, nu fortsätts det skrivas!
OCH JA!! I AM pretty darn the only one som stavgår...
Fniss!!
Kram!
Jag är imponerad av att du håller dig så inspirerad och att du håller i med 5 inlägg i veckan med ett kortare sommaruppehåll. IMPRESSIVE!
Din blogg ÄR rolig att läsa. Du bjuder på dig själv så mycket och vi läsare får ju följa med dig överallt. Typ på kryssningar och Finland och allt vad det nu kan tänkas vara.
Med dina bilder och beskrivningar så är jag faktiskt med och då blir det ju lätt att kommentera.
Jag ser fram emot att få följa med på färden.
Tack för en UNDERBAR blogg Annika!
KRAMAR!!!!!!
TACK!
Det har inte varit svårt att komma på ämnen...JO ibland kör man ju in i en vägg och får totalt hjärnsläpp, det ska villigt erkännas.
Men oftast går det SÅÅÅ bra.
Men, det är ju tack vare kommentarer som din som det är lätt att skriva också.
jag blir så GLAD!!!!!! TACK!!!
TACK!!!
Jättekram och tack själv för att du skriver en superblogg!!
Jag håller med om att kommentarer är det som till stor del håller en blogg levande.
Vad roligt att höra att du inte tröttnat på att blogga, eftersom att det här är min favoritblogg nummer 1!
Ser fram emot 1000 inlägg till :D
Jag började följa din blogg under hösten 2007.
Hoppas att du får en riktigt bra dag!
MVH /Erica
Kram!!
PS Åskar det hos dig också?
Åhh neeeeej sluta inte aldrig och gå över till Facebook för jag har inte nåt konto där. Jag är med på färden till 2000-3000---->
Tack för du läser alla mina skogstokiga kommentarer. Haha.
Ha en bra dag
Kram
/Susanne
Ser fram emot de kommande 1000 inläggen!
Tusen inlägg! respekt!!! :-)
Hoppas det blir minst lika många till. Fast helst ännu fler!
Kram!
Det är underbart att ha bloggvänner som dig Annika. Det betyder mycket.
Kram på dig.
Grattis till 1000 inlägg:)
Oj,vad jag lärt mig mycket om det amerikanska samhället hos dig.
Det är läskigt faktiskt...
Yikes, det känns som om jag just började.
Erica:
TACK!
Jösses så GLAD jag blir!!
Jo, kommentarer bygger en blogg.
NU kör vi mot 1500 :-)
Kram!
Mia:
TACK snälla du!!
TACK!
Jag blir så glad!
Nu fortsätter vi mot nästa mål!
Kram!
TACK!!
KRAM!!
Petchie:
Tack, vännen, tack!!
What, blir förvånad över att du skrivity så "få" inlägg! Tycker du är en aktiv bloggerska! fast ibland sitter man nog och önskar att du ska uppdatera ;-))))
Stor kram!!
PS, ingen åska...bara gråväder, fast varmt.
Susanna:
VÄLKOMMEN!!!!
KUL!! TACK!!!
TACK min vän!!
VAD roligt att du gillar min blogg!
I love dina "skogstokiga" kommentarer!!!
OCH jag är så glad att jag hittat din blogg också!!
FB får du kanske ta o hänga med på, men det kan aldrig slå en blogg!
KRAMAR!!
Anette:
TACK!!!
Ja, det vAR SÅ KUL att ses IRL!
Ska vi inte ses på Tysons eller Fair Oaks ngn dag??
KRAMAR!!
Saltis.
TACK GULLIS!!!!
Jag blir så glad!!
Stor kram!!!
FB är kul, men den kan aldrig ersätta en blogg. NO WAY!
Och du har bloggar längre än jag!!
Get busy, Anna, get busy ;-)))))
Desiree:
HAHA, du är aldrig på FB va? Jag har försökt adda dig som kompis nu ett bra tag, men jag antar att du aldrig kollar din sida, fniss...
TACK, min kära vän!! Jag blir så glad över det du skriver här. Jätteglad!
Jag är så himla glad att jag hittade din blogg också. Minns när jag började se Alabama dyja upp på min sitemeter, och sen började du kommentera, och så hittade jag din blogg.
Underbart!!
Amen till det du skriver om bloggvänner, oc IRL!!! AMEN!!!
Jättekram!!!!
Ano:
TACK för din kommentar.
OM du bara visste så glad jag är över att kunna ge ngn insikt i det amerikanska samhället!! SÅ roligt att kunna göra det, och så roligt att DU läser...
FB...ja, det är kul, men herregud, man är ju inne typ ngn minut och sen är det inget mer.
Som sagt, bloggar rule, men FB är ett slags litet komplement!!
TACK för att du läser!!
Om sanningen ska fram - Tröttnar du aldrig på att kommentera? :-)
Kramar från Anette (som har namnsdag idag!!)
TACK!
Kommentera? På andras bloggar? Eller svara på kommentarerna här?
Nej, det gör jag inte...
Faktiskt, ärligt inte, det är ju det som gör ATT blir en dialog, och den dialogen gör bloggen levande.
Tröttnar inte på att kommentera andras bloggar heller. Det blir ju som ett stort community. Kan tänka mig att det är svårt att förstå för en icke bloggare...
Men bruden, GRATTIS till dig idag...JAG såg det i min dagbok igår att Anette har namnsdag idag!!
HIHI"!
Hoppas maken uppmärksammat!!
STOR kram!!
Jag är så glad att du skriver.
Kramar, kramar från "377" :)
Har inte hängt med från början - men ser fram emot att följa med på de kommande tusen! :)
Grattis till 1 000 inlägg!
Håller med dig till fullo om kommentarer....vet att vi tycker lika där. Det är ju ens läsares kommentarer som gör hela bloggen. Den kommunikationen som blir där är så givande.
Alla dessa underbara människor man lärt känna antingen i bloggvärlden eller både det och irl har varit helt fantastiskt. :-)
Även om jag inte har tid att vara så flitig med mina inlägg känner jag att bloggen är en del av mig. Har ibland haft tanken att sänka den...men faktiskt NEJ....tankevågor överlever!! :-)
Du vet att här hänger jag med och ser fram mot alla år av inlägg som kommer.
Kraaaaam!
Vad kul!
Det är väl inte så konstigt att folk läser din blogg. Det är ju kul att följa dina öden och äventyr i det stora landet i väster. :)
Ha en finfin dag.
Kram
Det var så fint det där Tankevågor överlever. Så sant!!
Kram
/Susanne
Visst är det sant; FB kan inte ersätta en blogg, och själv kan jag inte heller se mig som trött på att blogga (även om tiden så klart kan tryta i perioder)!
(Min bloggpaus var ju tyvärr ofrivillig, då jag ju blev förföljd och hotad (på mitt liv t.o.m) - dock inte relaterat till bloggen, men den blev ju ett sätt att komma åt mig. Och på många sätt så känns det som om jag, pga det att jag tvingades pausa, blev extra bestulen på det halva året - då mycket tid gick åt till det omkring hoten, både rent praktiskt, med polis, advokat och dokumentation, och rent mentalt. Och utan bloggen blev det ju heller inte fört "dagbok" på samma sätt över allt det roliga som ju också hände, och saker och ting kändes mindre viktiga att dokumentera med kamera osv. Det blev liksom till en ond cirkel på något sätt, mitt upp i allt det andra tragiska. Oj, nu babblar jag visst iväg. Detta skulle ju vara en grattiskommentar ju... ;-))
Visst är FB kul, men det är ju inte alls som blogg! Så keep up the blogging! :)
Gullis! TACK! Jodå, jag fortsätter med glädje!
Kram!
Lena:
TACK!
Jo, tusen känns mkt, faktiskt...
Nu kör jag på!
Kram!
Stranmamman:
TACK!
Ja, on ngra år kanske :-)
Kram!
TACK!!
Ja, häng med på de nästa tusen :-)
Kramis!
Elisabeth:
FB går man in och ut på under ngra minuter. Det kan aldrig ersätta en blogg. Man kan ju bara skriva 160 tecken...
NO, NO...det är ett komplement till en blogg, kanske? Men det kan aldrig ngnsin ersätta the real thing.
Bloggar rule!!
TACK, nu går vi mot 1500 :-)
Londongirl:
TACK!
TACK vad glad jag blir över att bloggen lärt dig lite om the US. TACK!!
Visst är kommunikationen viktig i en blogg. Kommentarer är A och O, och det är inte svårt eller jobbigt att svara på dem, eller kommentera hos alla.
Det blir ett community, nya vänner.
Ja, tänk så många vänner man fått genom bloggen---otroligt!!!
SÅ glad att du INTE sänker Tankevågor. VAD ledsen JAG hade blivit då!!
Kramar i massor!!
TACK snälla!!
TACK!
Nej, FB kan aldrig bli till det en blogg är.
TACK för att du läser här.
Stor kram!!
Kerstin:
TACK, så himla gulligt sagt!
Blir jätteglad.
Kramar!!!
Emma:
TACKAR!!!
TACK min vän!
TACK!!
Ja, det är ett sant nöje att skriva här!
SÅ jag är bara så innerligt glad att DU hänger med på färden!!
Kramar i massor!!
Suz:
DET var det!
OCH jag är superglad att Tankevågor verkligen överlever. Hade saknat den grymt annars.
KRAM!!
Lullun:
Tack sja du ha!!
Visst är det kul att blogga, och det kan aldrig mäta sig med FB...
Men Lullun, så hemskt det där är som DU berättar.
jag vet ju att du lade ner din blogg i en hast, men jag visste inte VAD det berodde på. SÅ otäckt, så vidrigt.
Men nu är allt bra alltså?
Vet du, jag här av mig via FB!!
Kram!!
TACK!!
KUL, häng med på färden!!!
Marie:
TACK!! KUL att du hänger med!!
Stor kram!!
kram o grattis till dina tusen inlägg!
TACK, så jättekul att du hänger med på den forsatta färden!!
Ja, så lika och ända så olika. DET är sant!!
KRAMAR!!
GRATTIS till 1000! Hoppas på många, många tusen till!
Men hur ser du antal inlägg? Jag har försökt hitta det hos mig, men jag kan inte?
Sen kommer jag inte ihåg vad mer jag skrev.
KRAM!
Helt Ok att vara kärringen mot strömmmen. Vi som bloggpausar och datorpausar på helgerna ser vad du skrivit på måndagen...
man ska blogga när man känner för det!
Visst, det är märkligt att man får ideer till nya inslag hela tiden...Men det får man.
1000 ja...
TACK, det är kul!!
Marianne:
Bloggarnas märkliga värld, I guess...Ibland försvinner kommentarer ut i tomma intet.
TACK, det har varit kul att skriva dessa inlägg...DU ser siffran då du du loggar in på din dashboard. Där står hur mpnga följare du har (vilket jag inte har ngn lust att lägga ut på bloggen fö, vet inte varför... jag e knäpp kanske? fniss) och efter det står det hur många inlägg du skrivit...
KOLLA!!! DET är kul att keep track a bit...
KRAM!!
KRAM!
Tjaa...vi kanske tycker det är lite onödigt...??? varför ska man göra det lixom?
Fast det är nog bara du, jag o ngn till som inte gör det...
Jättekram!!
Vilken lättnad för dig!
nu kan du koppla av.
Ja, kom ihåg att man alltid har många fler läsare än kommentatorer!! Du hr ju sitemeter och kan därigenom se vilka du har! DET är bra!!
Det är värre när kommentarerna haltar under show and tell tycker jag...då blir man lite betänksam...
kram på dig!!
Jagförsöker...ibland är det svårt att veta vem som kommenterar så här långt bak...Måste nog aktivera att jag får mail på inlägg som är äldre än 7 dagar :-)
Hoppas allt är bra!
Kram!