Monday, August 18, 2008

Min sommar i bilder, del 1.

God Morgon!

En jetlagad kvinna har slagit upp sina blå här i Reston. En vacker sommardag ute, en förvirrad och även ganska (tror jag) nöjd kvinna, inomhus. Men, jag befinner mig ännu i något slags ingenmansland. Jag är varken här eller där. Det tar tid, det här, och det blir inte lättare med åren. Det är underbart att vara hemma i åtta veckor, men det "kostar på" rent själsligt också. Tänker då främst på tunga avsked.
Men, mer om det kan jag skriva i ett annat inlägg. Nu ska jag visa er lite sommarbilder innan jag äter en jetlagad frulle om en stund...

Bilderna är från mina första veckor i Närpes, eller är det bara första veckan kanske?
Vädret dom första veckorna var verkligen inget att hänga i julgranen. Kallt, och en hel del regn, men även en och annan soldag. Men, givetvis var det mysigt ändå.



På väg till Finland med dagbåten den 3 juli. Underbart väder...






Karolina njuter av en glass på soldäck på Ålands Hav.


De första kobbarna i Ålands skärgård dyker upp...


Den välbekanta gamla lotsstationen utanför Mariehamn dyker upp så ensam på sin holme. På den här lotsstationen känner jag en person som skulle vilja bo i ett år. Undar om personen någonsins får sin önskan uppfylld?

Framkomna. Den allra första morgonen på Skären. Underbart. Min pappas nävor som harn vårdar ömmare än ömt.

Och ännu fler blommor dom blommade så vackert i början av juli.


Aaaahhhh...


En av sommarens otaliga middagar som intogs utomhus. Här är skaran ganska liten. Det är bara jag, Karolina, mina föräldrar och mormor Signhild.

Gammelkåken badar i eftermiddagssolen.


Idag är Blogger segt vad gäller bilduppladdningen vill jag lova. Det är inte kul. Jag fortsätter min bildvisning från sommaren imorgon och önskar härmed er alla en jättefin måndag.

28 comments:

Anonymous said...

Fina bilder! Ser fram emot fler!

Hälsningar StrandMamman (som fortfarande har en "efterbliven" blogg...)

Kerstin said...

Jättefina bilder. Förstår att det måste kännas själsligt med avsked. Personlingen tycker jag det är jättejobbigt och jag befinner mig inte ens i närheten av din situation. Vet inte hur jag skulle klara mig om mina nära och kära befann sig i ett annat land. Hoppas att jetlagen släpper snart.
Ha det gott

Annika said...

Strandmamman:
Nästa år hoppas jag att VI ses!!! Jag har redan planerat att hyra bil då också!!
"efterbliven"?? Nä du, det tror jag knappast.

Kerstin:
Jag tror du är ny här på min blogg. Välkommen!!!
Ja, det är jobbigt med avsked, och att befinna sig i en annan världsdel. Så fort man kommer tillbaks från en lång vistelse så blir man påmind om det. Men det går över, det ver jag ju också.
Ha det så fint!!

Bloggblad said...

Jag kan precis förstå nostalgin, förr när jag var ung jobbade jag ju i Tyskland på somrarna, och jag sörjde verkligen när jag kom hem... och längtade halvt ihjäl mig till nästa sommar... Och när jag var där nere kunde jag ibland få våldsam hemlängtan.

Petchie75 said...

Härliga bilder, visst känns sommaren och Sverige (Finland) avlägset redan!? Jag har ju varit tillbaka i PR nu i 18 dagar men det känns som det var månader sedan jag var hemma i Sverige...
Tänk, jag har ju aldrig åkt båt mellan Sverige och Finland så det var extra kul att få se några foton från er överfart.
Hoppas att jetlaggen både när det gäller sömn och hjärta lägger sig snart!
Kram!

Fröken Anki said...

Ser verkligen underbart ut! Undrar vad det är som gör att skärgården alltid ger såna sommarkänslor och Sverige-känslor? :D

Ser fram emot resten av bilderna!

Lia said...

Oh så härlig att det droppar in bilder från din sommar här. Jag tycker det var väldigt kul att se dina föräldrar! var det inte så att din pappa var trädgårdsmästare? Det skulle i så fall lätt förklara de underbara blommorna! KRAM Annika, jag är såå glad att du är tillbaka på bloggen.

Anonymous said...

nä, det blir ju inte lättare med åren, snarare tvärtom =/
men det var en helt underbar bild på gammelkåken iallafall! och ja, de andra oxå så klart!

Anonymous said...

Oh så vackra bilder!
Du är lycklig du Annika som kan tillbringa riktigt härliga Nordiska somrar tillsammans med din dotter och släkt! Det är inte många förunnat att kunna göra det.

Den där lotstationen ser verkligen ensam men tilltalande ut. Skulle själv kunna tänka mig att bo där för ett tag.
Blommorna som din Pappa vårdar ömt var helt underbara.
Hur länge stannar dom i Närpes på somrarna?

Anonymous said...

Underbara sommarbilder!!

Elisabeth said...

Verkligen underbara bilder! Så fint och somrigt det ser ut. Och jag känner igen det där med att vara "varken här eller där".

Keith said...

Thanks for sharing some of your pics! Beautiful scenery! Looks like you had a good meal :-)

Anne said...

Åh, här var det många bekanta bilder! Du väcker starka känslor i mig när jag ser bilderna från överfarten, känner igen allting. Så vackert, så hemma.
Ingenmanslandet fortsätter nog ett tag, men som Petra skrev, sen känns det plötsligt mitt i allt väldigt avlägset.
När börjar skolorna hos er förresten? Är det efter Labor Day?

Annika said...

Bloggblad:
Ja, det är inte lätt det där. Jag har sällan och aldrig hemlängtan. Det beror nog på att jag är i Sverige så pass ofta, men det är änd¨s¨märkligt att vara tillbaks här efter en lång sommar därhemma. man hinner inte riktigt med. Svårförklarat.

Petra H:
Visst, jag vet...så kommer det ju att kännas för mig också om ngra dagar...SOM om sommaren är ett minne, och de är den ju förstås.
OK; så du har aldrig åkt Finlandsbåt? Trodde väl att det var så du och O kom till Finland när ni var där. Ni flög alltså? Till Vasa då? jag tycker det är så KUL att du sett så många ställen i svenska Österbotten!!!

Fröken Anki:

Jo, jag vet skärgården väcker verkligen en LÄNGTAN. Alltid.
Mer bilder imorrn :-)


Lia:
TACK, kära bloggis!!! Det värmer!
Japp, det är sant, min pappa är trädgårdsmästare. Det kommer säkert fler bilder på fldrarna här framöver. Jag har ju tagit några bilder över sommaren kan man ju säga :-)
Det är kul att vara aktiv bland bloggarna igen.
KRAMAR!!!

Petchie75 said...

Japp, vi flög från Sthlm till Vasa! Ett litet plan... Det är nog inte många skåningar som åkt Finlandsfärja - vi "turar" ju mellan Sverige och Danmark ;-)

Annika said...

Leopardia:
Precis, det blir fasiken VÄRRE och VÄRRE. Hur blir det när man är 60? Eller som min mormor, snart 90? Jag kommer nog att tjuta för jämnan då, tror jag.
KUL att du gillar gammelkåken från 1921. Den är numera förråd, och bar :-)))

Veronika:
TACK! Jo, jag vet att jag är lyckligt lottad o jag är innerligt tacksam för det. SÅ tacksam. Vad gjorde jag annars?
Lotsstationer väcker längtan, tycker jag. Den här vid Åland är så speciell.
Mina fldrar är i Närpes från i mitten av maj, sen åkte dom hem med mig, och återvänder igen på torsdag för att stanna i Närpes till i mitten av sept. Skönt liv, men en massa jobb också.

Annika:
TACK så mkt!!!

Elisabeth:
Tack!
Visst är det märkligt det där, att befinna sig varken här eller där...

Keith:
OMG, it¨'s been way too many good meals this summer. I have gained at least 7 pounds....The eating and drinking part is hard to resist.
Thanks. I am glad you like the pics.
See you soon!!

Anne:
Ja, nog förstår att jag att dom bilderna väcker längtan. Det är ju så vackert, och så hemma för dig.
Visst, om ngra dagar är allt som vanligt. Då kommer sommaren kännas långt borta.
Skolorna börjar tisdagen efter Labor Day, ja.

Annika said...

Petra H:
Ja, dom små planen känner jag ju till :-)))
Men jag känner också till en del skåningar som tar båten, även mellan sverige och Finland, hihi.
Fast, det är ju en anings längre än en "tur" förstås :-)))))

Marianne said...

Å så vackert! Den där lotsstationen får mig att tänka på Mumintrollen, var det i Pappan och havet de bodde i en fyr? Och just nu är det någon som talar finlandssvenska på tv:n, det passar ju bra som bakgrund till att se dina foton!

Ska bli roligt att se fler när du har lyckats ladda in dem på Blogger!

Annika said...

Marianne:
TACK snälla!!
Visst tänker man lite på Mumin. Dom bodde ju i en lite fyrliknande byggnad. Fyrar väcker också alltid längtan.
Mysigt med finlandssvenskan :-) Saknar.
Ja, imorrn blir det fler bilder om blogger orkar.
KRAM!!!

Jemayá said...

Synd att ert flyg var allt annat än behagligt, du tycks verkligen ha otur med flygen! Jag förstår också kluvenheten med att vara hemma på flera ställen "wherever I lay my hat...that's my home...", men det brukar ju hjälpa med att sova några nätter, då har själen hunnit i kapp, eller hjärtat, som Desiree så fint formulerade det! På dina foton ser det ju ut som om vädret varit fantastiskt hela sommaren :), tyvärr käns det ju inte så nu just :(. Hoppas att du har det varmt och bra nu i allafall :). kram från ett - surprise, surprise - regnigt Jeppo!

Lullun said...

Tack för underbara foton. Väntar spänt på fler. Hoppas att allt känns lite bättre imorgon dessutom! :-)

Hannele på Hisingen said...

Finsk glass är gott ;)

Anonymous said...

Underbara bilder! Jag ser verkligen fram emot fler. Det är generöst av dig att dela med dig av ditt liv! Tackar så mycket.

Millan said...

Jag sitter pa jobbet med regnet piskande mot rutorna men nar jag tittar pa dina foton fran sommaren sa far jag tillbaka lite sommarkansla faktiskt!! Det later som om ni har haft det toppen ivag och jag forstar att det maste ta tid att justera sig tillbaka till 'usa annika' efter nastan 2 manader i Sverige och Finland. Det hade nog varit underligt om du helt obehindrat kunde resa mellan dina tva hemlander utan att reflektera over det!!
Valkommen tillbaks forresten :-). Rent sjalviskt sa maste jag saga att det ar valdigt roligt nu nar alla bloggare ar tillbaks i bloggvarlden igen :-). Kram!

Pernilla said...

Härliga bilder Annika!! Jag förstår att det är med blandade känslor du är tillbaka i Reston.
Ser fram emot fler bilder ;)

Kram

Annika said...

Jemaya:
Absolut, när det gått några dagar brukar man vara återställd. Jag är inte där ännu, men...
Snart så..
Flygresan var inte kul, iallafall inte på slutet. Blä...
Nu vill jag inte flyga på läääääänge.
Nej, vackert väder var det verkligen inte hela sommaren, men det är dom vackra dagarna man plåtar mest, tyvärrr.
Hoppas ni har lite sommar kvar att vänta iallafall.
KRAM!!

Lullun:
Nu finns fler bilder.
Njeaa...samma overklighetskänsla idag också, är jag rädd. Men den stör inte så mkt, faktiskt.

Hannele:
OM den är!!! ÄLSKAR!!!


Malde:
Varsågod. Det jag känner att jag vill dela delar jag...

Millan:
Visst är det så. Det kan inte gå obemärkt förbi att byta kontinent och liv. Det hade varit konstigt.
OCH tack snälla för dina varma ord. KRAM!!!

Pernilla:
Det är med blandade känslor, men även det känns helt OK.
KRAM!!

Evas blogg said...

Ja tänk att det gått åtta veckor! Känns som om det var nyss du skrev att du skulle åka till Sverige. Härliga sommarbilder!

Saltistjejen said...

Annika, jag förstår att det tar tid att "landa". Åtta veckor är ju en lång tid att vara borta på. Längre än de flesta ens har semester även i Sverige (där folk har lååånga smeestrar) så att komma tillbaks efter så lång tid är självklart jobbigt! Särskilt som du vet att du nu inte komme träffa många av dina närmaste på länge.
Men bilderna här är underbara så det verkar ändå som om ni haft det härlgit! Och det är ju iallaflal det som räknas!
Stor kram!!!