Friday, February 15, 2008

NU är det NU, och Show and Tell: Hjärtan

Härligt med fredag igen, eller hur?
Fast egentligen är det skrämmande hur fort tiden går, ibland borde den stanna upp. Dagar blir till veckor och veckor till år, det hela går alltför fort, och snart sitter man där på "hemmet" och rullar tummarna och undrar vad som egentligen hände...

Men nu är det NU, och det gäller att njuta av nuet, att inte hela tiden se framåt, eller för den delen blicka bakåt. Ofta får jag påminna mig om att just- "NU är det NU", - lev och njut och tänk inte på det som komma skall.

Ett bra exempel är när jag kommer hem till Sverige på sommarsemester, eller julsemester också för den delen. Vi landar på Arlanda, och man är så gräsligt GLAD och lycklig över att ännu en gång stå på svensk mark, man är glad och tacksam över att planet inte störtade DEN här GÅNGEN HELLER...
Glatt går man ner mot bagageutlämningen och i rulltrappan ner ser man en stor skylt där det står "Welcome to Sweden". Om man då tittar åt vänster ser man alla människor som kommer från säkerhetskontrollen och ska ge sig ut på sina resor. DÅ tänker jag alltid: Jaha, snart är det JAG som är här igen, på väg BORT. Snart är det jag som kommer in från vänster, innan jag vet ordet av är sommaren slut.
Det är att INTE leva i nuet, och jag blir lika irriterad på mig själv VARJE gång. For crying out loud; man har 7 veckor framför sig när man står i rulltrappan på väg ner mot ankomsthallen, 7 veckor. DO remember, take NOTES!!

Varför är det så svårt att leva i nuet? Varför tvingar vi oss hela tiden att blicka framåt? Å andra sidan kanske det bara är JAG som är en freak vad gäller detta. Peter har en helt annan syn på det hela, han lever i nuet. Inte ens på söndagskvällen inför en ny vecka har han "söndagsångest", han menar att det är en hel natt kvar och SEN börjar veckan. Ni ser; rätt TÄNK!!!

Men, nu är det nu och därmed dags för: FREDAGSTEMAT!!!
Denna vecka är det HJÄRTAN som står på menyn, och det passar väl bra eftersom jag är säker på att allas våra hem hyser en hel del hjärtan just nu.





Och därmed önskas alla och envar en riktigt FIN fredag!

31 comments:

Petra H said...

Jag är precis likadan, jag kan inte leva i nuet - jag är alltid busy att planera för framtiden (om det är planer för imorgon, nästa vecka eller om 2 år)... Min mamma säger alltid att jag ska försöka njuta över nuet och inte bara se framåt.
"Life is what happens to you when you are busy making other plans"
Ha en trevlig helg!
Kram

Marie said...

är det för att din man är amerikan som han tänker på ett annat sätt? det tror jag iallafall! jag är precis som du, oroar mig över att det ju snart är sluuut, inte njuter av att det just har börjat! kanske också därför jag njuter så mycket av att planera resor o liknande, för det är mitt sätt att njuta av resor o liknande, för jag får ångest direkt första dagen... tragiskt! kanske dags för ett nyårslöfte att carpe diem lite mer ? =)

håller för övrigt med John Lennon-citatet från talaren ovan! =)

Annika said...

Petra H:
Det där citatet är SÅ bra! Och vi bör alla leva efter det. Vi måste bli bättre.
Vi måste lära oss att inte alltid planera, inte alltid bara se framåt.
Nu Petra, så njuter vi av fredagen och sen tar vi lördagen osv!!
KRAMAR till dig på din vackra ö!!!

Marie:
Ja, Marie...DU kan nog ha helt rätt i det du säger. Han har en annan mentalitet eftersom han är amris, kan nog stämma.
Carpe Diem,Marie! DET får vi börja leva efter...
Jag hör att du och jag tänker lika och KÄNNER lika.
Fredagskram!!!

Mie, Absolut Guldkant said...

Ooo vilka fina bilder du lyser upp fredagen med!
Min man är oxå väldigt bra på att leva i nuet o jag håller på o blir bättre o bättre på det.. men det gäller att öva varje dag:)
Kram o njut nu av helgen!

Annika said...

Mie:
TACK!
Kanke män överlag är bättre på det här att leva här och nu?
Kramar!!!

Elisabeth said...

Jag har också svårt för det där med att leva i nuet. Redan i juni, kring midsommar ungefär, börjar jag tänka på att det snart är höst, och när augusti kommer vill jag helst bara dra något gammalt över mig, för det enda jag kan tänka på är att det är evigheter kvar tills det blir juni nästa gång. (Att det är en hel augusti kvar innan det blir höst, och att september kan vara en fin månad, det glömmer jag alltid bort.) Likadant är det vid resor, framförallt om jag åker och hälsar på någon eller som i somras när jag var tillbaka i Österrike. Fast jag har blivit bättre på det där med att leva i nuet. För tillfället tänker jag inte alls på hösten, utan bara på vad som händer någon vecka framåt.

Lullun said...

Tror också det lite av en "manligt och kvinligt"-grej det där. Men också något kulturellt. Här i Grönland är man traditionellt t.ex extremt duktiga på det där med att leva i nuet. Själv gillar jag att drömma och fantisera, men är nog inte extrem vad gäller att bara se på framtiden. Tycker att jag är ganska bra på att ta vara på nuet ändå (och blir bättre på det ju längre jag bor här), även om jag också sitter i soffan och ser film samtidigt som jag tänker på disken i köket, golvet som ska damsugas osv... *hihi*
Fina hjärtan förresten!
Trevlig helg!

Sara said...

Ja och hos oss är H den eviga optimisten och jag tvärtemot, skulle SÅ önska att det vore annorlunda! Men visst är det väl bevisat att kvinnor oroar sig mer än män? Så det kanske är helt logiskt och något man verkligen behöver träna på, man vill ju inte få hjärtattack vid 45 precis....

Vilket fint hjärta du har där, sis, är det gjort av trä? Ha en riktigt underbar och fin fredag! Här är det ett par minusgrader och sol idag, nice. Kram kram

Simone said...

Kan man kanske säga LYSANDE!! :-) om din tolkning av Hjärt temat.
Ha en fin helg!

Jess said...

Det där med söndags ångest har jag nog haft hela mitt liv.Även om man haft nått trevligt att se framemot på måndan.. :)
Jag är den som gärna skulle vilja snabbspola mitt liv framåt.Just nu är det nog för att slippa oroas över graviditeten men tror annars att jag så gärna vill att det ska hända saker hela tiden. Alltså FF till de roliga bitarna i livet liksom. :)
Åh, jag bara babblar strunt.
Jättefina hjärtan du visar upp idag Annika. Jag hittade en potatis i hjärtform men jag tror att bilden jag tog kommit bort. :(

Kram på dig och ha en trevlig helg!

Annika said...

elisabeth:
Vad är det med oss? Visst är det underligt. Varför är det så svårt. man är liksom steget före hela tiden och hinner aldrig riktigt känna efter.
Bra att du blivit bättre, Elisabeth. Här pågår träning också.

Lullun:
Det är nog både manligt-kvinnligt och kulturellt, verkar det som. Efersom jag inte har ngra män som kommenterar så vet jag ju inte vad dom tycker...KOM IGEN KILLAR!!! Ge oss lite feed-back här!!
BRA om du tränar dig i att leva här och nu. Jag håller också på...jag får tex påminna mig om att nu är det fredag och inte söndag...gaaahhh!
Ha en fin helg!
Kram!!

Sara:
Jo, manligt-kvinnligt igen alltså. Det är ju inte bara det att man oroar sig mer, man tänker framåt mer också om allt och inget...Nej usch, jag måste bli bättre på detta.
Nå, en hjärtattack vid 45 vill vi inte ha, nej tack!
Hjärtat SIS, är av finaste Godiva choklad och är därmed inte gjort av trä :-)
Låter som om ni därhemma har fint vinterväder!! Här är det sol och det lär ska bli sådär en 14 grader idag!
Kram till dig kära SIS!!

Annika said...

Simone:
Haha, ja kanske det?
Ha det jättebra! Kram!

Jess:
Kolla in Lulluns blogg där finns en hjärtpotatis, hihi!
Jamen jag vet...JAG har nog också alltid haft söndagsångest, och jag har det nu också fast jag inte jobbar (utanför hemmet). Det är verkligen en jobbig känsla, och jag vet så väl vad du menar med FF, så känner ju jag också. Den enda ggn jag inte har söndagsångest är om jag verkligen har ngt kul att se framemot på måndagen. Men det händer ju inte sådär jätteofta. Nej, carpe Diem som sagt!
JO, jag minns hur det var att vänta barn, en evig ORO. OCH jag förstår också att det är etter värre för dig!
Jättestor kram från mig!!!!

Humlan said...

Jag försöker verkligen att lära mig leva i nuet och njuta av stunden, och även om det nog kan vara lite manligt-kvinnligt, så känner jag en man som alltid är irriterad på att hela dagen har gått kl 13, hela semesterveckan är borta på torsdagen och helgerna är slut på lördagkvällen... hur får man en sådan att njuta av stunden? ;o)

Annika said...

Humlan:
Ah! En man som är hispigare än vad jag är!
Ja, hur får man en sådan att njuta av stunden? Vad är knepet?
Övning, övning gissar jag.
Det är bra att du, Humlan, kan njuta av här och nu. JAG jobbar på det, och blir kanske också bättre på det hela.

Anonymous said...

Vi har det likadant i vår familj - Jag oroar mej o tänker framåt, medan M njuter nu o tar problemen när de kommer - OM de kommer.Jag kämpar på för att bli bättre.
Jag fick en tankeställare när en gammal kollega tii mej berättade att hon o hennes man alltid, sen de var som en annan i ålder, alltid pratade om vad de skulle göra när de slutade jobba o gick i pension. När hennes man var 55 fick han en hjärnblödning o bor idag på ett hem. Så gick det med deras planer! Eller som min kollega så klokt sa:"Jag kan göra alla dessa resor nu, men det hade varit f..n så mkt roligare om vi gjort dem tillsammans för 10 år sedan!"
Kanske ngt att tänka o faktiskt njuta NU!!! Fredagskram från Anette

aurorabuddha said...

Ja, ni vet val vad jag kommer att saga om det har... meditera, girls, det hjalper ens 'mind' att stanna i nuet.

Fina ljus du har... men jag kan inte se det tredje kortet? Det ar liksom gomt bakom dom andra... Ar det min browser som staller till det har?

Annika said...

Anette:
ännu ett klassiskt fall, och ännu ngra sanna ord.
Man vet aldrig vad morgondagen har att komma med.
Jo, jag kan tro att M är en kille som lever hör och nu, det verkar som om män helt enkelt har lättare för det.
Det där med att tänka sen, sen, sen, sen när vi är pesnionärer, sen när K är i college, sen när vi sålt huset etc är det sämsta man kan göra...Man ska leva nu, göra dom där resorna NU och inte sen...
Kram till dig min kära vän!!

Aurora:
Ja, men jag antar att det är en konst att lära in...att meditera. Skulle gärna prova, har aldrig försökt.
Måste bero på din browser, Aurora. jag vet ju hur sådana kan spöka till det...

Desiree said...

Vackert med Godiva hjärtat bland ljusen. Blev det några goda Godiva hjärtan igår som konsumerades kanske? Jag försöker leva mer i nuet men jag kan också få panik över framtiden och att tiden ibland går så himla fort. jag skulle dock också verkligen vilja ha 7 veckor i Sverige varje år. Du är en riktig lyckost vet du det? Fast det vet du ju ;-)
Ha en riktigt skön helg. Du är det förresten EFIT på söndag eller?

Annika said...

Desiree:
Japp, det dfär hjärtat slank ner precis efter att jag tagit bilderna...
Gott! Nu har jag två chokladaskar här som jag borde ignonera.
Japp, vi får alla öva mer på att leva i nuet, tror jag. En konst att lära sig.
Ja, Desiree, det är EFIT på söndag. Tänker du hänga på? Jag tror jag ska hänga på den här ggn också trots att det inte var länge sen jag gjorde det.
Ha det så jättebra!! Kram!!

Anita said...

Bra inlagg Annika! Du beskriver verkligen hur manga upplever det och pa ett roligt satt. Jag skrattade faktiskt hogt nar jag laste det for jag kande igen mej precis. Hur du ser den andra kon som aker hem igen och tanker att det ar du om bara nagra veckor :) Precis! Fast jag tror man automatiskt lugnar ner sej nagot med aldern och lar sej stanna upp i alla fall lite da och da. Jag t.ex. orkar helt enkelt inte gora lika mycket nufortiden, sa da far jag lara mej att njuta mer av det lilla i nuet. Funkar inte alltid, men ibland :)

Desiree said...

Ja jag tänkte verkligen göra mitt bästa för att hänga på på söndagens EFIT. Är så sugen på att testa.

Lia said...

TACK Annika, för att du fick mig att uppskatta nuet direkt efter att jag läste ditt inlägg! Världen snurrar så fort just nu, och då är det underbart med vänner som påminner mig om att njuta av allt just precis NU! Blev totalt imponeras av er alla hjärtans dag-middag! Wow, vad ni har stil! Kul med så speciell mat, vilken upplevelse=). Här blir det "vändagsfirande" i helgen istället. Kramar, fortsätt hålla tummarna för Hillary!

Saltistjejen said...

Annika, jag tror att detta att leva i nuet är någaot av det svåraste, men också det viktigaste, man kan göra som människa.
Vi har på gott och ont en hjärna som utvecklats till att kunna se abstrakta saker, att kunna analyser och att kunna fundera ut konsekvenser av saker och ting. Hm, detta är otroligt bra saker, MEN baksidan är ändå att det är alldeles för lätt att titta FÖR långt fram FÖR ofta!
Jag försöker jobba med detta, och jag tror att jag epriodvis lyckas. Jag är itne person som orkar oroa mig särskilt mycket, men däremot är det lätt att försvinna in i ett slags "överplanerande" som faktiskt kan förstöra både nuet OCH den planerade händelsen.
Jag har med åren blivit bättre på att inte planera för noga särksilt sedan jag träffade M. Han är den lugnaste personen jag känner, och planerar istället alldeles för lite (tycker jag!) ;-)
Men jag tror att våra över- resp underplanerande personligheter balanserar varandra ganska bra. :-)

Fina bilder också!
Ta nu vara på resten av dagen!!

Millan said...

Ja precis sadan ar jag ocksa tyvarr. Har oerhort svart att leva i nuet och gor precis likadant som dig nar jag kommer till sverige. Kikar pa alla som ar pa vag tillbaks till och tanker att snart ar det vi som star dar. Och nar vi val star dar sa forvanas jag alltid over hur snabbt tiden gatt sedan vi akom... Och nar jag ar pa besok i sverige sa har jag ocksa en formaga att redan tanka pa nasta middag/mote/traff jag ska pa nar jag ar pa en. Och visst raknar jag oftast ner tiden till nastan helg och semester. Konstigt egentligen, med tanke pa att jag verkligen trivs pa jobbet...

Peters satt att tanka verkar mycket sundare!!!

Jag maste faktiskt saga dock att jag nog lart mig leva lite mer i nuet sedan jag fick Nils eftersom jag inte vill att tiden ska ga for fort nu...

Millan said...

Ja precis sadan ar jag ocksa tyvarr. Har oerhort svart att leva i nuet och gor precis likadant som dig nar jag kommer till sverige. Kikar pa alla som ar pa vag tillbaks till och tanker att snart ar det vi som star dar. Och nar vi val star dar sa forvanas jag alltid over hur snabbt tiden gatt sedan vi akom... Och nar jag ar pa besok i sverige sa har jag ocksa en formaga att redan tanka pa nasta middag/mote/traff jag ska pa nar jag ar pa en. Och visst raknar jag oftast ner tiden till nastan helg och semester. Konstigt egentligen, med tanke pa att jag verkligen trivs pa jobbet...

Peters satt att tanka verkar mycket sundare!!!

Jag maste faktiskt saga dock att jag nog lart mig leva lite mer i nuet sedan jag fick Nils eftersom jag inte vill att tiden ska ga for fort nu...

Panter said...

Vackra bilder! Det är svårt det där att leva i nuet, men klokt. Jag behöver påminnas ofta om det.

londongirl said...

Så där var det förr för oss. Anders hade samma lätta sätt att förhålla sig till nuet och jag kunde känna mig stressad av att veta att nu är snart helgen slut osv.

Nu är det helt annorlunda. Vi båda har lärt oss...Vi lever mycket mer i nuet och tar vara på stunder i vardagen på ett helt annat sätt än förut.
Vi har helt enkelt blivit tvungna att göra det. Men det innebär ju inte att man för den skull inte tänker framåt. Eller minns bakåt heller för den delen.

Men här och nu har blivit sååå viktigt för mig och att kunna säga nej till saker som tar min energi, som jag så väl behöver till annat.

Vackra bilder som vanligt här...tänk om jag vetat att det var hjärtan som var temat, då hade jag kunnat lägga ut en bild på mina alla hjärtan som jag har. Tycker så mycket om det jag fick från dig. :)
Kram

Annika said...

Anita:
KUL att du gillade inlägget.
Hög igenkänningsfaktor hos så många av oss, tror jag.
Bra om man lugnar sig lite med åren ;-)
Och ja, det är viktigt att kunna njuta och uppskatta det lilla JUST nu. Jag jobbar på det, och kanske har det blivit lite bättre.

Desiree:
Vad roligt!! Har du anmält dig? KUL om du hänger med på EFITdagarna tycker jag!!!

Lia:
Det är bra om inläggen kan inspirera. Era kommentarer inspirerar också!!!
Ja, Valentinmiddagen var GOD!! Det är sällan man är helt nöjd, men denna ggn var det guld!
Ta det lugnt Lia!! Låt inte världen snurra för fort.
Kram!!

Annika said...

Saltis:
Vad klok du ÄR!!! Så fint du formulerade dina tankar. Du har helt rätt i allt du skriver, och det gäller att hitta dit. Till nuet. Släppa det som komma skall, och ta vara på det som finns just precis idag. För det är ju det enda vi verkligen har, nuet.
Peter är också lugn, trygg och han lever i nuet, precis som din M.
Vi har en del att lära.
Ha en jättefin helg, Saltis. Kram från mig!!

Millan:
Vi är lika som bär, hör jag. Samma sak här, sen jag fick Karolina inser jag ju verkligen hur fort tiden går. Jagvill också stanna upp och se det som är NU. Inte planera nästa års semester eller önska att det blir påsklov. Faktum är barn gör att man verkligen lever i nuet på ett annat sätt.
men, Millan, vi måste jobba på det där med att snegla på avresande på flyplatsterna. DET bara förstör. Det får bli vårt löfte till varandra!!!
kram!


Panter:
TACK!
Ja, vi behöver nog påminnas om det lite hela tiden, tror jag.

L-G:
Ja, men jag förstår att du och Anders verkligen lever i nuet. OCH som jg har sagt förrut till dig så märks det så väl hur fint ni tar hand om era fina stunder tillsammans. Att ni njuter av det som finns här och nu.
Jättefint och BRA!
Och ja, tillbaks tänker man alltid, det är jag specialist på, och visst måste man tänka framåt. Bara lite mindre, och bara lite mindre destruktivt.
Ha en jättefin helg!! Tänker på dig!
Kramar i massor!!

Rosvikstjejen said...

Att leva i nuet är ibland ett måste för att få livet att gå ihop.

Vilket fint hjärta! Dessa underbara snöbollsjusstakar. Se är verkligen finfina.
Ha en trevlig helg
Kram

Annika said...

Rosvik:
Ja, det är det...
Hjärtat var gott, kan jag berätta!! Och jag älskar verkligen snöbollsljusstakarna.
Kramisar!!