Vi har världens sötaste katt här i grannnskapet. George! Han är nog den mest tillgivne katt jag någonsin har träffat. George är mer som en hund, han följer en totalt i hälarna, vill komma in, vill vara NÄRA, spinner non-stop. Det är I och R's katt. Den lilla svart-vita rackaren kom hit i december. Någon dumpade av honom, i flera dagar gick den lilla sötingen runt här och jamade. Det var kallt och mörkt ute...Till sist förbarmade sig I över honom. Annonserade först efter ägaren, men ingen hördes av. Då bestämde sig familjen T för att behålla den lilla älsklingen. Dem döpte kissen till Charlotte, men fick tji när dem gick till veterinären och han sa att det är en "fixed" boy. Då blev det George (av alla namn!!!).
Just nu ligger George bredvid mig, han har varit med mig hela morgonen. Å vad jag önskar att vi kunde ha en katt, men det går inte eftersom både jag och Peter är allergiska. Men, så här, ngn timme går det bra att låtsas att George är min ;-)
2 comments:
Jag förstår precis, skulle också vilja glömma bort min allergi helt och hållet ibland! Å andra sidan är det skönt att aldrig behöva tänka på något husdjur om man ska bort någon gång. Tänk vad krångligt när ni ska till beachen eller Finland/Sverige/Frankrike.....
Sara: Absolut! Jag vill egentligen inte ha ett husdjur, är ju inte så djurkär, precis. Men George är lovely! Helt rätt, det blir problem så fort man ska ut och resa. Peter vill skaffa hund, men det vill INTE jag.
Post a Comment